Denna syn mötte mig i morse när jag skulle hoppa in i bilen. Men va f...!! Första instinktiva reaktionen, jag låtsas som ingenting så kanske det försvinner! Försvinn! Försvinn! Men det gör det ju aldrig... Kollade runt och inspekterade. Låset till förardörren var uppbänt men funkade ändå. Inget annat såg ut att ha hänt, ingen mer skadegörelse, inget stulet, ingen hade varit inne i bilen, alla dörrar låsta. Skönt i det osköna! Och bilen var ju inte stulen!
Ok, då vet jag precis vad som ska göras, har nämligen varit ute för liknande saker tre gånger tidigare. Är det mycket? 4 tillbud/brott på mina bilar på 15 år? På drygt en timme hade jag polisanmält händelsen, ringt försäkringsbolaget och lämnat bilen på Villans Glas som kunde fixa rutan under dagen. Ibland kan man vara extremt effektiv när det är nödvändigt...;-)
I morgon bitti ska jag köra förbi Börjessons, dom behöver fotodokumentera och kostnadsuppskatta det uppbända låset.
Funderar allvarligt att leta upp min gamla rattkrycka som jag använde flitigt i Stockholm. Lite bängligt och omständigt men om det kan förhindra såna här händelser är det värt det. Japp, jag ska genast gå ner i källarförrådet och leta upp den.
tisdag 25 augusti 2009
Så jävla onödigt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
nÄEEE, det är inte sant. I denna lilla krullidyll som heter Ängelholm. Jag tycker det är helt otroligt.
Så tråkigt! Det är rejält knäckande för humöret när sånt händer. Bra att du funkar så bra i sådana situationer!
Nej, inte kunde man tro att nåt sånt skulle hända i lilla Ängelholm.
Jag tror att har man fått bilen stulen en gång i sitt liv är man nästan tacksam för att dom gjorde så lite. För det enda man kan vara säker på är att det händer saker, men man vet inte vad. Eller också är jag extremt otursförföljd?
Usch, fy vad jobbigt. Otäck känsla att nån varit på och i(?) bilen. Jag minns när jag hade inbrott i min bil i mitt källargarage i idyllen Ängelholm. Det var jätteobehagligt.
Ja, va bra att du funkar i såna situationer. Krycka är nog inte fel. Alltid avskräcker det nån.
Jag känner verkligen med dig. Jag är så tacksam att jag aldrig har fått uppleva det. Hade förmodligen inte varit så handlingskraftig som du var.
Skämtar du vejbybo, jag har nog aldrig träffat nån som är så handlingskraftig som du...
Jag hittade min gamla krycka men tyvärr så är nyckeln borta... minns att jag någon gång rensade ut alla nycklar som jag inte visste vad dom gick till... dumt? Men det går väl att köpa ny!
Nej, vad trist!! jag som trodde du bodde i en fridfull liten stad!
Sist vår bil såg ut sådär var när A en morgon hade låst in nycklarna med motorn på och jag var i Sthlm med reservnyckeln... Då blev det yxan i desperationen och mkt glas på uppfarten...
Fan vad trist! Sånt där händer aldrig här i Stockholmstrakten :-) 4 ggr på 15 år låter lite otursförföljt. Saras föräldrar fick sin bil stulen när vi bodde i Vasastan, men vaddå det är tolv år sedan nu (oj, jag har bott på samma ställe i tolv år - rekord!). Otur att du nog slängt nyckeln - så går det när man städar för mycket :-)
Skicka en kommentar