Bättre sent än aldrig

En kaffebryggare vann jag en gång i tiden på en orienteringstävling när var 21. Den som vet hur gammal jag är förstår att jag haft den kaffebryggaren i 24 år! Vilken kvalité! Men är den snygg? Nej, en klumpig vit sak. Vattenkokaren har jag nog haft i bara 13 år. Är den snygg? Nej, en klumpig blå sak. En brödrost har jag tänkt köpa under ca 10 år. Idag slog jag till.


Och varför får jag tummen ur för såna här saker 3 dagar innan avresa till Indien. Tja, kanske för att slippa packa. Gillar inte att packa. Det är jättejobbigt.

Hur farligt kan de va?

Snart dags för semester. Så gott att åka iväg vid den här tiden, iaf om man bor i Skåne. Riktigt eländigt är det här nu. Men oj vad alla kommer med "goda råd" inför resan, ni blir garanterat magsjuka, det blir alla, ta aldrig någon i vänsterhanden, ta inte i pengar mm mm.


Så medikamenter har inhandlats men jag har ju inte packat än. Få se vad som slinker med i den. Förresten ska vi till Indien.

Stormens härjningar

I söndags kom Berit, eller om det var en syster till Berit, eller om det var Berit alls eftersom hon var i norrland. Hur som helst gick dom ut med klass-3 varning på radion och jag tänkte det är nog bäst att stanna inomhus. Stack ut huvudet en gång genom balkongdörren och håret yrde runt huvudet men så farligt kändes det inte ändå.

Akut uppdrag på jobbet idag, åka runt till olika ställen och mäta in hur högt vattnet gått i söndags. Tydliga vallar av gräs, sand, skräp o dyl hade bildats av vattnets dyningar så det var lätt att se. Ännu lättare var det att se vad som hänt cykelvägen från Skälderviken till Vejbystrand vid Johns udde.

Inte alls planerat

Att bli färdig med stentrappan den här helgen. Kändes tungt, småförkyld, inte mycket ork, tunga stenar. Pappa tyckte, vi testar att lägga första stenen iaf. Han hade sett ut en stor, fin en nere i skogen.


Och det gick så bra så vi bara fortsatte. Först tre stenar. Sen fick pappa åka iväg med traktorn och hämta fler lämpliga stenar.


Vilka bra stenar han hittade. Tre stenar till blev lagda.


På sö fm när pappa var på långdistansorientering la jag de tre sista stegen. En liten utvikning, pappas värsta ärkerival Helmer vann tävlingen och pappa gratulerade inte honom efteråt... men dom är kompisar, enligt pappa.


Och svampen vägrar sluta växa i detta sköna klimat.

Mycket vatten

i Rönne å är det nu.

Sista rycket i höst?

Släpade upp sju buskar till Bohult i helgen, sex som jag köpt och en japansk lönn som jag förvarat åt syrran.


En orange ölandstok, ett rosentry, en benved, en liten stefanandra och ett krypoxbär hamnade vid sidan av trappan.


Svartaronian passade här framför carporten.

Den japanska lönnen är planterad och jättevacker men gjorde sig inte på bild. Så kan det vara, man kan vara jättevacker men inte fotogenik.

Nu är jag ganska trött, sliten och nöjd för tillfället.

Fortsatt tillväxt

Lite planteringsytor för kryddväxter kan behövas vid sidan av trappan.


Rosmarinen ska snart få sällskap av andra.


Också gick jag ut i skogen och hämtade ytterligare en kasse trattisar.


Det börjar bli lite size på dom nu.

Min nya leksak

En Jonsered trimmer/röjsåg. Mycket nöjd.

En trappa växer fram

Ännu en helg i Bohult. Mission var att bygga en trappa i slänten längs nya tomtgränsen. Hade ingen aning om hur den skulle komma till men en kollega tipsade mig att man kan lägga ekplankor som stöd för trappstegen. Uppsnappat. Kom till Bohult. Pappa, har vi några ekplankor? Som jag har stört mig på att han aldrig kan slänga nåt, men nu blev jag lycklig att det fanns två feta, långa, fina ekplankor sparade... tack pappa.


Syftning.


Hur breda ska dom vara?


Lite trevande början.


Trappformeln behöver man inte bry sig om. Jag följer naturen.




Halvvägs uppför slänten.






Första kryddan planterad längs trappan, vi har tänkt att ha kryddplantering längs den. Den första blev Rosmarin.

Guld och svarta trumpeter

I torsdags när jag kom hem från jobbet hade jag fått fantastiskt vackra gulgröna rosor. Alltid lika trevligt att få blommor. Tack.


Fredag eftermiddag drog jag upp till Bohult med mest fokus på svampplockning den här gången. Rykten gick att kantareller har etablerat sig. Vi har aldrig hittat kantareller i Bohult.


Trattkantarellerna stod där dom bruka stå så det var bara att gå ut och hämta. I år är det mer än någonsin, man kan nästan inte gå någonstans utan att trampa på en trattis.


Kantareller ja. Körde sakta, sakta längs en skogsväg och spanade, tyckte mig se något gult, hoppade ut och se där, det största bestånd som jag någonsin sett i mitt liv. Jag fick en chock. Härligt.


Det blev en redig hög, iaf med Bohultsmått mätt.


Dagens svamptur renderade i ett gäng svart trumpetsvamp. Jättekul eftersom jag de senaste dagarna snappat upp att denna svamp är en riktig delikatess, godare än kantarell. Här fick jag också en smärre chock när svamparna uppenbarade sig för mig.

Helt klart är det ett bra svampår i år, tack vare allt regnande.


Lite smolk i bägaren är denna läskiga älgfluga. Det är nästan så man inte vill gå ut i skogen. Efter dagens tur hade jag flera innanför jackan, flera på tröjan, flera i hårbotten. De sista kröp ut ur huvudet när jag tvättade håret. Hua.

Avrinning

Första försöket såg ut så här. Trodde det skulle räcka.


Hade grävt ut lite grann och lagt på stenar och trodde det skulle räcka. Men nästa gång jag kom till Bohult såg jag att det samlats mycket sand och jord ovanpå stenarna. Varför? Den steniga jorden (jag har stött på så många stenar så jag är väldigt trött på stenar nu... ) borde släppa igenom vatten lätt. MEN den supertäta pinnmon gör att vattnet inte rinner undan utan samlas i hålor och står länge.


Börja om från början. Gör om, gör rätt. Bort med det mesta av stenen. Gräva, gräva, gräva, på med stenen igen.


Också ett litet dike på gaveln som leder bort vattnet. Som tur var så regnade det till och från ganska mycket när jag höll på med det här så jag såg att vattnet rann åt rätt håll :-).

Megaröjning

i Bohult


De nya ägarna vill ha ladan tom. Så synd att pappa inte ville det för 36 år sen... tog en vecka att rensa den.




Så skönt.

Stora förändringar

i Bohult. Kommer till det.


Clematisen som Eli och jag brutalt klippte ner i höstas har tagit sig och växer sig stolt upp längs husväggen med bättre stöd än tidigare. Skönt att den tog sig..! Var inte säker på det...


"Min" rabatt måste naturligtvis rensas. Av mig. Har jag anlagt den måste jag sköta den. Självklart.


Stora förändringar. Tre nya gränsrör. Avstyckning av hela fastigheten till två nya. Femsjö-Bohult 1:3 som behåller det mesta av skogen, boningshuset, ladugården, också det som blir kvar till oss, Femsjö-bohult 1:9, knappt 7 hektar stort, en stuga, mark ner till sjön, fiskerätt.


Ny nerfartsväg till stugan.


Ny carport på gång.


Slänten utgrävd så stugan inte känns så mörk och låg relativt omgivande mark.


Till och med körsbärsträdet, som inte givit körsbär på 36 år, verkar ana vindens vändningar, och ger nu frukter för fullt. Eller är det ett sista dödsryck?


Allt detta måste firas.

Sannerligen, framtiden för Bohult ser ljus ut.

Balkongprojekt

Före


Efter

Trevligt, ombonat och lagom insynsskyddat. Absolut lagom med tanke på hur det ser ut hos en av mina grannar.