Julreflektioner

Av AnnaPanna


Vad göra i tre dagar? - tre dagar går snabbt, visade det sig.

60 mil bilkörning tor i vinterväglag är precis vad det låter som - 120 mil.

Julmaten är överskattad - varför inte en fräsch sillsallad tillsammans med en färsk grönkålssallad med rödbetor och bredvid det en fräsch lättkokt morotssallad med ingefära och apelsin och på topp lite skinka och prinskorv. Med en riktigt stark senap. Det är allt som behövs. - det var perfekt!

Julklappar är kanske inte överskattade men de ska ges med känsla. Och sen kan man ju ge bort mer saker när man har chans, vilket också gjordes. Tack mamma för alla "icke-julklappar".

Skidåkning är absolut inte överskattat. Fick mina pass to, fre och lö på Lugnet. Inte långa men härliga. Kände mig bitvis som Kalla eller Elofsson, ja de få stunder när jag inte var tvungen att stanna och pusta...

Vad gör jag här? När jag körde hem idag kände jag tydlig hur långt söderut jag bor i Sverige. Regn och inte en gnutta snö kvar. Det får jag nog fundera och reflektera över lite mer för mig själv.

Over and out.

Favorit i repris

Varför ändra på ett vinnande koncept?

Det blev minst lika lyckat som förra året, tävlingarna avlöste varandra, Snillet Bengtsson underhöll, jag var lika kass på ballongtävlingen som förra året (varför gjorde jag det igen?), vårt bord vann inte i år heller, jag hann aldrig gå och sätta mig mellan danserna.

Nytt för i år, förvaltningschefen visade sig vara en fena på musik och har en riktigt bra sångröst, jag fick höra en skandal som jag aldrig får yppa för någon, jag fick en dans med Index, och från en annan fick jag "om jag var singel, skulle du vilja dejta mig då?" Det tycker jag var rätt gentlemannamässigt, korrekt och fint sätt att uttrycka sig på istället för att bara råragga.

Mr Bean på spinning

På spinpasset idag tyckte jag det var väl hög musik, det är det ibland, och jag tänker ibland att jag vill inte få tinnitus. Så idag gjorde jag slag i saken och efter några låtar gick jag till behållaren på väggen för att hämta öronproppar. Jag försökte och försökte men fick inte ur några öronproppar ur behållaren. Till slut lyckades jag slita den från väggen... gick till spinledaren med behållaren som fick ur två öronproppar åt mig...
Kände mig lite som Mr Bean och ser framför mig "Mr Bean på spinnning". Han försöker förtvivlat med sina miner få ut öronproppar, lyckas slita behållaren från väggen så att alla öronproppar flyger ut. Han rafsar ihop ett gäng och sätter sig på cykeln igen. Sen börjar han proppa i öronproppar lite här och lite där, i alla öppningar och hålor han kan hitta i kroppen, han ser mycket nöjd ut.
Småskrattandes fortsätter jag mitt spinpass.

Mitt eget knåp

I säkert minst 20 år har jag njutit av att försöka lösa skogssports fotoorientering. Det är något jag längtar efter och det är inte mycket annat i detta sista nummer för året som blir läst. Jag har dock aldrig lyckats lösa det men varit mycket nära många gånger.


I år ser kartan ut så här och det är dessa fotograferade kontroller som ska placeras in. Med hjälp av fotoriktning och banlängd ska man kunna få till det. Just nu stämmer inte banlängden för mig... men jag kämpar vidare.