En smygare

Den har kommit smygande, helt klart. Efter denna kalla vinter. Helt plötsligt. Man är aldrig beredd. Det har gått så konstant hela tiden. Först var det konstant kallt, minusgrader hela tiden, i drygt två månader, och snö. Sen har det gått längs en konstant kurva så man märker inte riktigt. Idag när jag kom hem från jobbet visade termometern på 15 plus. Och snön är helt klart borta. Än är det grått och dött efter vintern men helt plötsligt kommer det att explodera. Då ska jag vara beredd.

Min hjälte

Jag kan inte ösa nog med beröm över min bilmekaniker. Det började med att vänster frambroms låste sig när jag skulle åka till Örkelljunga för att möta upp pappa för två veckor sen för vidare färd till Hassela. När jag hoppade ur bilen i Örkelljunga rykte det som värsta majbrasan från vänster fram. Första instinktiva reaktionen "Jag låtsas som jag inte sett nåt eller märkt nåt". Men det går ju inte. Vad göra. Bärgning när jag kommer tillbaks? Hitta en verkstad på kvällen i Örkelljunga? Kändes ganska hopplöst och som en rejäl semesterförstörare.

Efter en bits färd norrut i pappas nyservade, fina bil kom jag på HAN. Ringde honom och förklarade min delikata situation. Inga problem, han skulle åka och titta på bilen och fixa så jag kunde köra hem när jag kom tillbaks. Redan samma kväll kom det ett sms från HAN att bilen var fixad men vi borde titta mer på det när jag kom hem eftersom jag snart ska besikta bilen.



Så idag for jag ut till honom och trodde bara han skulle kolla lite snabbt att inga vitala delar var paja i bromsen. Han började med vänster fram, skruvade av allt man kan skruva av, rensade, smorde och motionerade bromscylindern. Sen tyckte han det var lika bra att kolla höger fram också, som också rensades, smordes och motionerades.

Sen tyckte han det var lika bra att kolla under bilen när han ändå var igång och hade bilen upphissad. Allt såg bra ut men så snurrade han på höger bakdäck och den gick väldigt, väldigt trögt (det här hade definitivt inte gått igenom besiktningen). Av med allt där också (bilden). Det var ordentligt igenkorkat och han fick jobba hårt för att få loss alla delar, och rostiga sprintar och fjädrar for all världens väg. Som tur var hade han lite reservdelar i "bakfickan" så efter rensning, smörjning och motionering fick han ihop grejerna igen. Sen var det ju bara en broms kvar så det var lika bra att kolla över den också.

Drygt två timmar höll han på och nu har jag fyra nymotionerade bromsar och har fått order att köra aggresivt, inte snack om någon ekodriving här inte. Det är helt kasst för bromsarna.

Min hjälte fick veta flera gånger idag att han verkligen är min hjälte och han blev rikligt belönad.

Vintervecka

Om man väntar för länge blir det svårt att blogga. Inaktuellt. Men här kommer äntligen några bilder från min vecka i Hassela förra veckan.
Tog sportlov (vilken lyx) med pappa, brorsan och hans två pojkar i min andra brors stuga som han byggt i Hassela. Hasselakollektivet kanske man känner igen. Det existerar och ligger inte alls långt från brorsans stuga. Och ca 6 mil nordväst om Hudiksvall om någon vill orientera sig mer geografiskt.


Livsnödvändig pryl i en vinterstuga. Pappa var ved- och eldningsansvarig och förste eldvakt. Det skötte han med bravur.
Jag var skidansvarig och vallade fyra par skidor flera gånger. Det blev sådär.


Först snöade det de två första dagarna, sen var det mulet i två dagar, sen kom solen i två dagar. Då tog vi en rejäl långtur på skidorna. Härligt.


En fin tur. Pappa gnetar på uppför mot en raststuga.


Och här är målet nått och fika inmundigas.