Har det ju varit ganska mycket i detta OS. Vi har varit bortskämda, inser jag, de senaste åren. Och detta som händer nu är väl helt normalt. Att komma fyra i OS är ju stort! Att endast gå till final i OS är ju stort! Ja, vi har verkligen varit bortskämda. Sverige som är ett sånt litet frodigt, tryggt, fett land borde inte ha chans att ta en enda OS-medalj när man tänker efter. Men nu har vi det. Jag tänker på guld och jag tänker på Karro. Det skulle inte förvåna mig om hon nu går och tar den enda guldmedaljen för Sverige i detta OS. Det skulle banne mig inte förvåna mig. Jag tror hon klarar det. Inte för att jag förväntar mig det och inte för att det inte gått så bra hittills för de andra. För nåt annat. För att hon är hon. På fredag får vi veta.
tisdag 19 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
På fredag ska det tittas på TV! Det gör jag just nu oxå (21:41) när dom i Olssons Studio diskuterar precis det ditt inlägg handlar om, nämligen att vi haussar upp förväntningarna på svenskarna i stora idrottsammanhang. Det stämmer säkert!
Det gäller nog i andra sammanhang också ex. Eurovisionsschlagerfestivalen.
Fast "vi" verkar mest vara medierna, tycker jag. Enl. dem verkar svenskarna ha vunnit innan dom ens kommit dit, typ. Sen när dom inte vinner är det JÄTTEFIASKO. Jag tycker det är tröttsamt att kolla framförallt kvällstidningarnas löp i dessa sammanhang (och i många andra också, när jag tänker efter.)
Jag har inte heller orkat helt leva mig in i att det skulle ramla in medaljer denna gången. Vill inte ens hoppas något/ förvänta mig något av Clüft. Jag njuter av att se fina idrottsprestationer, nationalitet spelar ingen roll för mig denna gången.
Jag håller med, media haussar upp förväntningarna något fruktansvärt. Lyssnade på radio när Sanna skulle springa semi. De spekulerade redan om medalj men kom på precis före start att det gäller nog att ta en häck i taget... Också kom hon inte ens över första...
Förresten spelar storleken ingen roll. Jamaica består av 2 miljoner invånare och har tagit flera guldmedaljer i löpgrenar. Det handlar nog mer om talang, en fanatisk träningsvilja och en vinnarskalle.
Vi har haft våra guldår för den här gången, det känns lite sorgligt, en fantastisk friidrottsera är över för svensk del. Det kommer säkert fler men när?
Nu är det Jamaicas tur.
Jaha, nähä, nia blev hon. Jag som trodde jag skulle få ge en kommentar, typ, "jag visste det" eller "min känsla var rätt". Men hennes tränare Agne tog på sig skulden för att han flyttat hennes ansats alltför mycket.
Nu hoppas vi på Jörgen Persson, semi tidigt i morgon bitti mot kinesisk världsetta, 42 år gammal, en perfekt ålder! Hans sjätte OS, bara det en supermerit. Men vad hjälper det när han inte tagit en enda medalj. Jag skulle kunna slå vad om hur mycket som helst att han blir fyra. Någon som slår emot?
Nä, jag vågar absolut inte sätta emot i detta fall.
Han blev fyra. Äntligen fick jag säga att jag hade rätt...! Hur kul som helst. NOT.
Skicka en kommentar